Tuamotus – Raroia
52050
post-template-default,single,single-post,postid-52050,single-format-standard,eltd-core-1.1.2,borderland-theme-ver-2.2,ajax_fade,page_not_loaded,smooth_scroll,paspartu_enabled, vertical_menu_with_scroll,wpb-js-composer js-comp-ver-5.7,vc_responsive

Tuamotus – Raroia

”Tuamotus, man ser ju bättre under ytan”

Om jag tyckte Marquises var Paradiset då vet jag inte vad jag ska kalla det här, är vi fortfarande på samma planet, det är frågan.

Tuamotus är nog raka motsatsen till Marquises, där var landskapen helt fantastiska, med höga berg och mycket träd och växtlighet.
Här i Raroia som är Atollen vi styrde till ifrån Oa Pou är det så platt så att fortsätter isen smälta i Antarktis så har nog inte någon av Tuamotusöarna (atollerna) så många år kvar över ytan.
Största delen av dom små ytor av land som finns här består mestadels av sand och palmer.
Raroia är oval och i ytterkanten runt om hela atollen, liksom i alla andra atollen, ligger alla öar i olika storlekar, dom minsta är så små att det endast är en liten liten sandplätt med en palm i mitten och den största är 2km lång och 300m bred.
Öarna skyddas av ett korallrev som ligger runt om hela atollens ytterkant.
Innanför öarna är det bara vatten.
Vattnet är kristallklart, skulle gissa på att Tuamotus ligger på top-10 listan över klaraste vattnen på jorden, men vad vet jag, jag kan ha helt fel, det är otroligt klart och turkost iallafall.

Seglingen hit var otroligt blandad, vi började väldigt snabbt och hårt, med byvindar på uppemot 15 m/s och fart på ca 9 knop stundtals, men det lugnade ner sig mer och mer, och efter 2 dygn hade vi runt 2-3 m/s istället, vi insåg under kvällen på det andra dygnet att vi inte skulle hinna till Raroia innan det blev mörkt dagen därpå och var därför tvunga att sakta ner båten ännu mer nu eftersom vi ville gå igenom den lilla passagen in till atollen när det var ljust och i rätt tid för tidvattnet, i passagen kan strömmarna vara upp till 8 knop och då vill man inte försöka ta sig igenom.
När vi kom fram på morgonen lagom till soluppgången på det fjärde dygnet var vi ändå lite tidiga för tidvattnet, vi kunde se hur vattnet nästan kokade vid passagen, så vi cirkulerade utanför i 2 timmar innan det var läge att gå igenom.
Väl där inne kunde vi se att det endast låg en båt där och tro fan att den var svensk också, det var Oskar och Lisa på båten Hilma som hade tagit sig hit 4 dagar tidigare, förbannat trevliga.
Så nu har vi spenderat en hel del tid med dom bland annat tittat till den lilla ön där Kon tiki strandade, lite tråkigt för vår nya passagerare Jon eftersom det blir mycket svensk prat nu, men vi försöker köra det mesta på engelska ändå.

Planen just nu är att vi inte har någon plan, vi åker förmodligen till Atollen Makemo, någon gång, när vi känner för det.

Juste, är inne på sista tuben kaviar så om någon är sugen på att komma hit och segla med oss, så glöm inte att köpa med kaviar, helst Kalles, men det går bra med Svennes. Hej!

//jonte

No Comments

Post a Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.